Blogguppgift A - Nyhetsvärdering

En del svenska tidningar som även delger sina publikationer på Internet, till exempel Aftonbladet, började för inte så länge sedan ställa krav på att de läsare som ville kommentera artiklarna i gengäld skulle blotta sin riktiga identitet. Just Aftonbladet har löst denna fråga genom att de privata nätdebattörerna måste vara inloggade på Facebook för att kunna kommentera. Anledningen till att möjligheten att kommentera anonymt togs bort sades vara att stämningen i diskussionerna var för hätsk och att alltför många utövare tog diverse tillfällen i akt att använda yttrandefriheten till ogrundad smutskastning istället för seriösa åsiktsutbyten. Vid vissa tillfällen var det artikelämnet i fråga som stod i centrum för invektiven, men många gånger var det faktiskt just nyhetsvärdet i artikelämnet som ifrågasattes. Dessa ibland urspårade tvister belyste några av medievärldens mest centrala problem: vad krävs för att skapa ett nyhetsvärde? Vems bedömningar och uppfattningar om vad som innebär nyhetsvärde är korrekt? Hur ska olika inblandade aktörer förhålla sig till begreppet "nyhetsvärde"?

Nyhetsvärde, förenklat sett, innebär en gradering av hur viktig information är. I sin bok Reporter - En grundbok i journalistik citerar författaren Björn Häger en annan författare, Marianne Hühne von Seth. I boken Så arbetar en journalist beskriver hon att en nyhet i sig är något som tidigare inte publicerats och som har intresse för läsekretsen.

Några faktorer som sedan väger in vid gradering av information, alltså när det ska bestämmas om en viss nyhet är tillräckligt intressant för att publiceras eller inte, är till exempel avvikelse, samhällsbetydelse och närhet. Ju mer en händelse avviker från normen, desto intressantare anses den ofta också vara. Ett exempel på detta är när höjdhopparen Kajsa Bergqvist för ett tag sedan kom ut som homosexuell. Denna "nyhet" spreds i många medier och skildrades med stora bokstäver på löpsedlar. Om hon istället för flickvän hade skaffat pojkvän som ny partner, hade informationen haft samma genomslagskraft då? Troligtvis inte. Mediernas vinkling av en höjdhoppares sexuella läggning bekräftade inte bara att ju mer avvikande från normen något är, desto mer genomslagskraft får det, utan exponeringen av Kajsa Bergqvists förhållande med en kvinna visade också vilken betydelse informationsmottagarnas uppfattningar har för att peka ut nyhetsvärde. Responsen på nyheten om Bergqvist visar också att det fortfarande anses avvikande med andra sexuella läggningar än den heterosexuella. Vad spelar medier för roll i detta? Medier speglar inte bara informationsmottagarnas behov - flödet är istället en tvåfilig väg. Mediernas informationsflöde reflekteras i informationsmottagarnas medvetande. När nu medierna blåser upp en storm kring en människas sexuella läggning genom att peka ut denna läggning som något att uppmärksamma - då sprids detta nyhetsvärderande val lätt som ringar på vattnet. Kajsa Bergqvists sexuella läggning definieras av medierna som en nyhet - oundvikligen leder detta till att många som tar  del av nyheten uppfattar att informationen är just en nyhet, något sensationellt, något egenartat, vilket i sin tur tyvärr kan bidra till just att förstärka uppfattningen att homosexualitet är något avvikande och udda. Detta belyser vilket ansvar medierna har när de nyhetsvärderar information.

Huruvida det finns samhällsbetydelse i informationen i fråga tas ofta i beaktande vid nyhetsvärdering. Ju större samhällsbetydelse, desto större chans att nyheten värderas högt. Här finns det dock en skillnad mellan lokala-, riks- och globala nyheter. Något som anses vara av samhällsbetydelse i en liten kommun uppe i Norrland behöver inte vara det i Skåne och vice versa. Just närhet i sig spelar också roll när nyheter ska värderas. Lokala händelser i Varberg tas troligtvis inte upp i tidningar som enbart har Stockholm som utgivningsområde. SVT:s Aktuellt kan tänkas nämna en tragisk seriekrock någonstans i Sverige ifall ett antal personer omkom, medan det sker väldigt många liknande seriekrockar runtom i världen som inte alls skildras i svensk media. Detta leder också in på spåret att tragedier och/eller konflikter ofta bidrar till att öka nyhetsvärdet. Graden av offentlig igenkänning hos inblandade personer bidrar också till en högre värdering. Om till exempel Lisa och Kalle Svensson i Växjö skiljer sig är det få som reagerar, och informationen skulle med allra högsta sannolikhet inte anses ha någon högre nyhetsstatus, men om Kronprinsessan Viktoria skulle vilja skilja sig från Prins Daniel skulle denna nyhet troligtvis spridas ganska snabbt. Här kan det också konstateras att graden av hur nytt det som meddelas är spelar in i nyhetsvärderingen. Fem år efter prinsessparets potentiella skilsmässa är det inte längre en nyhet: då är informationen snarare ett varaktigt tillstånd. Det är när de skiljer sig, när det händer och en viss tid därefter, som informationen är en nyhet.

Trots att man kan säga att det finns en del faktorer som bidrar till att viss information anses ha ett högt nyhetsvärde, är nyhetsvärdering ändå något subjektivt. De faktorer som kännetecknar högt nyhetsvärde och som ofta tas i beaktande vid nyhetsvärdering, kan faktiskt i sin tur värderas olika av olika personer. Eftersom människor lever olika liv och i sina liv har haft olika förutsättningar, kan det till exempel mycket väl variera från person till person hur stor samhällsbetydelse man anser en händelse ha. En journalist som riktar sig till en specifik målgrupp kan ibland anpassa sig efter målgruppen i fråga, medan en journalist som ska plocka ut riksnyheter måste anpassa sig efter en större massa och därmed dra generella paralleller kring nyhetsvärderingens olika frågeställningar.

Den 17:e februari 2012 gick följande rubrik att läsa på Aftonbladets webbsida, startsidan: Brrr... vilken läskig diktator i kylskåpet. Inne i själva artikeln är rubriken Konstnär har död diktator i sitt kylskåp. I artikeln, som går att nå här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14387544.ab, berättas det att en staty föreställande General Franco (Francisco Franco, Spaniens statschef och diktator 1939-1975) placerats i en läskkyl på konstmässan Arco i Madrid. Två hårstrån från den döde diktatorns ögonbryn finns placerade i en plastpåse (och kan ses med förstoringsglas av mässbesökarna) och tillhörande konstverket är även en skulptur av Francos demolerade lyxjakt. Fernando Sanchez Castillo heter personen bakom konstverket och det nämns också i artikeln att "utställningen ska visa för spanjorerna att Franco "alltid är närvarande även om han inte syns"".

I fallet med diktatorn i kylskåpet går det genast att konstatera att informationen som presenteras i allra högsta grad är avvikande. Det är inte speciellt ofta det talas om forna statsledare som står skulptur i kylanläggningar. Eftersom varken levande människor eller konstverk brukar befinna sig i kylskåp drar nyheten om Franco-statyn verkligen sig bort från den sfär som anses normal. Denna avvikande omständighet bidrar alltså till att öka nyhetsvärdet på informationen om statyn. Men hur mycket samhällsbetydelse har nyheten om den annorlunda konstmässan? Kanske inte så stor, kan tyckas. Visserligen kan arrangemanget - både konstverket i sig och mässan som står bakom som valde att ta in det ovanliga konstverket - anses banbrytande eftersom konstverket är tämligen originellt. Oavsett detta så verkar informationen som presenteras i artikeln vid en första anblick inte ha särskilt stor samhällsbetydelse. Eller har den det ändå? Med tanke på att Francisco Franco var diktator, vilka politiska trådar vävs in i konstverket och mässan? Vilken politisk färg kännetecknar konstnären och mässarrangören? Att ställa ut en forna diktator som staty kan upplevas provocerande på flera sätt. Kanske är det vad det egentliga syftet bakom konstverket är? Artikeln i Aftonbladet belyser inte dessa frågor. Visserligen kanske svaren på dessa frågor inte stod med i den informationskälla som journalisten hämtade fakta ifrån - men frågorna, åtminstone en del av dem, hade inte varit så svåra att besvara för journalisten och redaktionen bakom artikeln om de bara hade varit villiga att leta reda på detta själva. Ansåg skribenten inte att dessa ytterst samhällsrelaterade frågor var av så stor betydelse? Värderade inte skribenten dessa frågor speciellt högt? Ifall skribenten/redaktionen inte gjorde det, återstår en ganska ironisk situation: två faktorer (samhällsbetydelse och konflikt) som i allra högsta grad anses påverka nyhetsvärderingar, förbisågs i artikeln om Franco-statyn. Fakta fanns att leta reda på, men lades inte in i artikeln. Tidningen som publicerade artikeln och journalisten som skrev artikeln ansåg alltså att det fanns nyhetsvärde i konstverket men de avstod samtidigt från att utnyttja nyhetsvärdets fulla potential...

Så sent som ikväll (fredagen den 17:e februari 2012) publicerade en mängd olika tidningar en nyhet från TT. Rubriken lyder ungefär likadant överallt: Muterat fågelvirus fortsatt hemligt. Dagens Nyheter (DN) är en av alla de instanser som publicerat artikeln från TT, den går att hitta här: http://www.dn.se/nyheter/varlden/muterat-fagelvirus-fortsatt-hemligt. Två forskningsrapporter, båda kopplade till Världshälsoorganisationen (WHO), har kommit med information om hur fågelinfluensaviruset skulle kunna mutera till att spridas via luft - men det är inte säkert att rapporterna kommer offentliggöras. WHO och de forskare som tagit fram muterade virus ska först låta experter utreda riskerna med att offentliggöra forskningsresultatet. Resultatet skulle nämligen kunna missbrukas, exempelvis av terrorister. Vidare berättade artikeln också att fågelinfluensan tros ha en dödlighet på över 50 procent. Att viruset skulle bli luftburet skulle därmed kunna innebära en pandemisk katastrof.

Att informationen om möjlig mutation av fågelinfluensaviruset fick bli en nyhet kan spontant tyckas vara ganska logiskt - men varför känns det logiskt? Svaret finner vi om vi tittar närmare på hur man kan analysera informationen ur ett faktiskt nyhetsvärderingsperspektiv. Vad finns det för händelser i informationsinnehållet? Är dessa avvikande? Forskningen i sig kan sägas vara "en" händelse, beslutet att ännu inte offentliggöra resultatet ytterligare en händelse och möjligheten att fågelinfluensaviruset skulle bli luftburet är en potentiell händelse. Det går inte riktigt att använda begreppet avvikande vid värderingen av berörd information men däremot skulle man kunna säga att om fågelinfluensaviruset skulle mutera, mutationen spridas och dödligheten vid smitta ligga på över 50 procent, uppstår en extraordinär situation. Detta faktum ger nyhetsvärde till informationen. Dessutom skulle en pandemi av det här slaget påverka samhället enormt mycket, på många olika plan. Informationen i artikeln har därför en stor samhällsbetydelse. Det är dock viktigt att som journalist förhålla sig kritisk till information och speciellt till information om potentiella händelser eftersom det kan vara svårt att bekräfta en korrekthet i något som ännu inte hänt. Då de flesta medieorgan som hittills publicerat nyheten har publicerat exakt samma text (googla rubriken på artikeln och jämför själv), verkar de enskilda skribenter och redaktioner som tagit del av TT:s utskick inte ha gjort någon personlig bedömning av nyhetsvärdet i de olika specifika informationsfragment som finns i artikeln, även om de nyhetsvärderat artikelinformationen i sin helhet.

Det är intressant att bedöma termen närhets nyhetsvärde i förhållande till artikeln om fågelinfluensan. Det nämns inte var de berörda forskarna och människorna inom WHO som är kopplade till de två rapporterna befinner sig. Ingen fysisk plats nämns överhuvudtaget i artikeln men trots det har informationen fått genomslag. Varför det? Jo, informationen är nämligen egentligen inte geografiskt bunden. Det i artikeln som räknas som samhällsbetydande är betydande för vilket samhälle som helst i hela världen. Därför kan man på sätt och vis påstå att det finns en väldigt hög närhetsfaktor i informationen - men det är i det här fallet en något abstrakt närhet.

Finns det då en konflikt i artikeln om fågelinfluensaforskningen? Svaret är ja. Konflikten består i det här fallet av att ett för hela världen intressant forskningsresultat har tagits fram men det finns samtidigt risker med att offentliggöra resultatet. Finns det en tragedi bland informationen i artikeln, som kan ha spelat in vid nyhetsvärderingen av informationen? Även här är svaret ja! Troligtvis skulle ganska många människor anse det vara en tragedi om fågelinfluensaviruset muterade så att en luftburen pandemi med över 50 procent dödlighet skulle utvecklas.

Låt oss nu blicka tillbaka mot frågorna som ställdes i början av det här inlägget. "Vad krävs för att skapa ett nyhetsvärde? Vems bedömningar och uppfattningar om vad som innebär nyhetsvärde är korrekt? Hur ska olika inblandade aktörer förhålla sig till begreppet "nyhetsvärde"?". Vi kan nu konstatera att begreppen nyhetsvärde och nyhetsvärdering är komplexa. Flera faktorer är inblandade vid bedömningen av huruvida information innehar något nyhetsvärde eller inte. Ju fler nyhetsvärdiga beståndsdelar som finns med i informationen, desto högre nyhetsvärde får informationen i sin helhet. Det finns också olika grader av samma nyhetsvärde (information kan till exempel ha olika stor samhällsbetydelse) och ju högre grad nyhetsvärde, desto mer ökar chansen att informationen i fråga ska passera nålsögat för publikation och bli en offentlig nyhet.

Bedömningar som rör begreppet nyhetsvärdering kan variera från person till person. Två olika journalister behöver inte värdera samma information likadant. Journalister och informationsmottagare (tidningsläsare, TV-tittare, radiolyssnare etcetera) gör heller inte alltid ekvivalenta nyhetsvärderingar. Det finns egentligen inga rätt eller fel, men däremot kan en nyhetsvärdering stämma mer eller mindre överens med hur mallen för en klassisk nyhetsvärdering ser ut. Det är nödvändigt att komma ihåg att alla som är involverade i informationsöverföring, det vill säga sändare och mottagare (båda dessa kan innebära flera aktörer), påverkar varandras nyhetsvärdering. Om ingen skulle bry sig om att köpa sportbilagan till tidningen eller kolla på sportnyheterna på TV:n så skulle informationssändarna i dessa mediekanaler troligtvis inte ge sport något större nyhetsvärde. Detta gäller alla former och genrer av nyheter. Som nämnts i exemplet med Kajsa Bergqvist gäller principen för påverkan även åt andra hållet. Journalister (och informationssändare i allmänhet) kan påverka hur informationsmottagarna gör nyhetsvärderingar. Detta är det ytterst viktigt för en journalist att ta i beaktande i utförandet av sitt yrke.

---
Sara Kring